GRUNDANDET AV FÖRENINGEN FÖR GRAFISK KONST I ÅBO

I december 1932 ordnades den första utställningen av grafisk konst i Åbo av en grupp på sju konstnärer, ”Grafica”. Utställningen ordnades i tidningen Turun Sanomats utrymmen. Till gruppen hörde Ester Borg, Anders G. Holmqvist, Josef Manulkin (Manuel), Edith Wiklund, Aili Olofsson, Laila Säilä och Viljo Lehmussaari.

Grafica-gruppens aktivitet gav konstnärer och andra intresserade idén till att grunda en lokal grafisk förening. Föreningen för Grafisk Konst i Åbo:s grundande möte hölls den 17.3.1933.  Föreningens syfte var att väcka intresse för grafik som konstform, och stöda dess utövning i Åbo genom att ordna utställningar samt föreläsningar. Föreningen är Finlands äldsta konstgrafiska förening.

Konstgrafikens egentliga uppsving i Finland, hade börjat i Helsingfors 1931. Då hade en grupp konstnärer grundat den riksomfattande grafikföreningen, som senare kom att bli Finlands Konstgrafiker rf.

Föreningen för Grafisk Konst i Åbo var den första lokala grafikföreningen i Finland. Grafik gjordes nästan enbart i Helsingfors och Åbo på den tiden. Under den första tiden präglades verksamheten av en livlig utställningsverksamhet, både i Finland och utomlands, samt ett brett samarbete med Finlands Grafiska Konstnärer. Till föreningen hörde från början både aktiva medlemskonstnärer samt passiva stödmedlemmar. Året då föreningen bildades, registrerades 224 medlemmar. De flesta var stödmedlemmar, på grund av att i Åbo fanns på 1930-talet bara 20-30 grafiska konstnärer. Bland medlemmarna i föreningen ambulerade grafikportföljer, därifrån man årligen lottade ut grafikblad till stödmedlemmarna. På samma gång fungerade portföljerna som små utställningar, genom vilka medlemmarna kunde bekanta sig med en ännu rätt okänd konstgren.

TIDIGA ÅBOLÄNDSKA GRAFIKER

Till första ordförande valdes Teodor Schalin och till vice ordförande Lars-Ivar Ringbom. År 1940 valdes Viljo Lehmussaari till ordförande och han fortsatte ända till 1962. Lehmussaari blev bekant med grafik första gången i Åbo Konstförenings Ritskola på Schalins nybörjarkurs. I slutet på 1920-talet kunde Lehmussaari studera i England med hjälp av Konstföreningens stipendie. 1930 påbörjade han kontinuerlig undervisning i Konstföreningens Ritskola. Som grafiklärare efter Lehmussaari följde Harry Henriksson, som svarade för undervisningen 1933-53.

Påbörjandet av undervisning i grafik hade stor betydelse för grafikens popularitet i 1930-talets Åbo. Grafikens utveckling stöddes även av stadens starka konsttradition. Åbo Konstförening och dess konstmuseum understödde grafiken starkt.

”INGET NYTT PÅ DEN GRAFISKA FRONTEN”

Under krigsåren avtog den livliga utställningsverksamheten. Efter kriget försvårades arbetet på grund av materialbrist ända till slutet av 1940-talet. Föreningens utställningsverksamhet som börjat så livligt, centrerades till Åbo. Alla utställningar hölls i Åbo konstmuseum.

År 1954 valdes Erik Berg till sekreterare efter Ester Borg som skött uppgiften i 20 år. I ritskolan följdes läraren Harry Henriksson av föreningens långtida intendent och styrelsemedlem Alku Avanto, som svarade för utbildningen 1954-66.

GRUNDANDET AV EN EGEN GRAFIKVERKSTAD

För många grafiker blev situationen svår då Åbo Konstnärsgille 1965 avslutade underhållet av sitt arbetsrum, pga ekonomiska bekymmer. Passande arbetsutrymmen till att göra grafisk konst fanns inte, och de som avslutade sina studier i Ritskolan blev utan möjlighet att fortsätta göra grafisk konst i staden. Föreningen för Grafisk Konst i Åbo fick idén att grunda en grafikverkstad.

Med hänsyn till föreningens ekonomi, samt utrymmenas höga hyror, beslöt man sig för att anhålla om en hyreslägenhet från Åbo Stad. Då svaret dröjde, hyrde föreningen ett arbetsrum på Kuppisgatan hösten 1966. Till arbetsrummet donerades en stentryckspress och stenar av Åbo Stentryckeri. En metallgrafik press beställdes från Tammerfors.

Arbetsrummet flyttade till nya utrymmen 1967, då staden hyrde ut en lägenhet till föreningen på Lasarettsgatan 2. Utrymmena renoverades med hjälp av frivilliga. I utrymmet på 45 m² arbetade man till år 1978.

År 1967

Föreningen fick nytt namn i samband med att reglerna ändrades, Åbo Konstgrafiker rf. Nya regler och eget arbetsrum gjorde utövandet av grafisk konst än mer professionellt. Utställningar i utlandet återupplivades. Föreningens ordförandeskap övertogs av Reijo Koskela.

De nya teknikerna serigrafi och litografi tog över branschen. Konstutställningarna blev fler, då nya muséer och gallerior grundades. Utställnings verksamheten bredde även ut sig till bibliotek, kommunalgårdar och skolor.

År 1971

I föreningen togs ett nytt stödmedlemssystem i bruk. Det nya systemet innebar att stödmedlemmarna varje år, mot betalning av medlemsavgiften, erhöll ett grafikblad. Idag finns 120 stödmedlemmar.

År 1978

Föreningens arbetsrum flyttade till fd Åbo Stentryckeris hus på Slottsgatan 31. Hannu Hämäläinen och Aki Koivisto hade hand om utrymmena. Som ordförande började år 1971 Juhani Vikainen, och efter honom Jouni Boucht år 1973. Åren 1977-82 var Vikainen igen ordförande.

Föreningens medlemsantal växte sakta och år 1981 fanns över 60 konstnärsmedlemmar.  Som ordföranden har efter Juhani Vikainen varit bl.a. Veikko Lehtovaara, Hannu Hämäläinen, Tanja Ubaleht och Jouni Boucht. År 1983 fick föreningen Åbo- och Björneborgs läns konstpris som erkännande för sin aktivitet för den grafiska konsten.

Galleria Joella

En betydande förändring i verksamheten var grundandet av en egen galleria år 1986. Man hade länge drömt om ett eget utrymme för utställningar. När Arte rf:s utrymme på Västra strandgatan vid åstranden blev ledigt, hyrdes utrymmet för en galleria. Utgångspunkten för verksamheten var att erbjuda föreningens medlemmar en möjlighet till att ordna utställningar förmånligt.

Man märkte snabbt att gallerian behövdes och den expanderades 1992. Nu fick man utrymme även för beständig försäljning av medlemmarnas grafik. I Galleria Joella ordnas 13 utställningar per år. Gallerian fungerar som en ideell självförsörjande förening.