Suomi
English
Rita Vargas utställning ”Cracked Open: Echoes of a Strange Fruit” bjuder in betraktaren att utforska förändring – en icke-linjär resa genom tid, identitet och tillhörighet. Hennes konstnärliga process är ständigt föränderlig, sammanvävd med råmaterial, tankar och känslor i ett sökande som leder till rotfäste och självupptäckt.
Som en utländsk konstnär i en okänd eller nästan bekant miljö upplever Vargas ofta att hon befinner sig i ett tillstånd av splittring – mellan kulturer, ibland osynlig. Utställningens titel speglar denna sårbarhet: att vara blottad, samtidigt som man bär vikten av ohörda röster. Genom att använda sprucken korkbark gör Vargas ett personligt och symboliskt val som representerar sökandet efter ett hem – även när denna idé känns undflyende: ”Hur länge kan jag söka efter hemmets sanna innebörd?”
Valet av korkbark har sina rötter i Vargass barndomsminnen från det portugisiska landskapet. Korkekarna, med sina bara stammar och vita siffror på en terrakottafärgad yta, symboliserar motståndskraft och förändring. Själva materialet – lätt, vattenavvisande och förnybart – speglar hennes resa av tillväxt och anpassning trots yttre utmaningar. Det fungerar som en metafor för att skala av lager, växa och anpassa sig trots sår: ”På samma sätt som korkträdet förnyar sin bark i en naturlig sjuårscykel, har även den mänskliga upplevelsen – känslan av själv och identitet – förmågan att förändras. Denna förändring handlar inte bara om skydd eller avskärmning från yttre hot, utan också om möjligheten att växa till något nytt. På samma sätt spricker barken oväntat och växer oregelbundet, ständigt anpassad till nya riktningar när de uppstår, i samspel med framväxande former.”
Vargas arbete speglar en rik kulturell väv influerad av italiensk, portugisisk, fransk och nederländsk renässans, japanska traditioner samt sexton år av liv och skapande i Finland. Hon hämtar inspiration från mästare som Dürer, Rubens och Van Dyck, och värdesätter närhet, nostalgi, moderskapets erfarenhet samt lekfullhet som en inbjudan till glädje. Dessa influenser samexisterar med teman om tillhörighet och utanförskap, och bildar ett flerdimensionellt narrativ.
I ett huvudsakligen lutherskt samhälle där visuell gestaltning i religiösa rum ofta är återhållsam, omfamnar Vargas kontrasten mellan sina abstrakta, färgrika och lekfulla motiv och den mer nedtonade visuella kulturen omkring henne. Istället för att söka anpassning eller acceptans föreslår hon samexistens – en dialog mellan olika visuella traditioner.
Genom att använda grafiska tekniker såsom litografi, etsning, fotopolymergravyr, screentryck, träsnitt, fotografi och collage, skiktar Vargas historia och identitet, och avslöjar sanningar som annars kunde förbli dolda. Grafiken blir ett verktyg för att utforska upplevelsen av utanförskap – det som är synligt men ofta förbises.
Med denna utställning hoppas Vargas erbjuda betraktaren ett utrymme för reflektion kring sin egen känsla av tillhörighet och den universella mänskliga längtan efter att bli sedd och förstådd.