{"id":170,"date":"2017-09-20T09:32:28","date_gmt":"2017-09-20T06:32:28","guid":{"rendered":"http:\/\/turun-taidegraafikot-fi.vserver.zonevs.eu\/?page_id=170"},"modified":"2024-03-02T13:49:19","modified_gmt":"2024-03-02T11:49:19","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/info\/historia\/","title":{"rendered":"Historia"},"content":{"rendered":"<h4>GRUNDANDET AV F\u00d6RENINGEN F\u00d6R GRAFISK KONST I \u00c5BO<\/h4>\n<p>I december 1932 ordnades den f\u00f6rsta utst\u00e4llningen av grafisk konst i \u00c5bo av en grupp p\u00e5 sju konstn\u00e4rer, &#8221;Grafica&#8221;. Utst\u00e4llningen ordnades i tidningen Turun Sanomats utrymmen. Till gruppen h\u00f6rde Ester Borg, Anders G. Holmqvist, Josef Manulkin (Manuel), Edith Wiklund, Aili Olofsson, Laila S\u00e4il\u00e4 och Viljo Lehmussaari.<\/p>\n<p>Grafica-gruppens aktivitet gav konstn\u00e4rer och andra intresserade id\u00e9n till att grunda en lokal grafisk f\u00f6rening. <em>F\u00f6reningen f\u00f6r Grafisk Konst i \u00c5bo:<\/em>s grundande m\u00f6te h\u00f6lls den 17.3.1933.\u00a0 F\u00f6reningens syfte var att v\u00e4cka intresse f\u00f6r grafik som konstform, och st\u00f6da dess ut\u00f6vning i \u00c5bo genom att ordna utst\u00e4llningar samt f\u00f6rel\u00e4sningar. F\u00f6reningen \u00e4r Finlands \u00e4ldsta konstgrafiska f\u00f6rening.<\/p>\n<p>Konstgrafikens egentliga uppsving i Finland, hade b\u00f6rjat i Helsingfors 1931. D\u00e5 hade en grupp konstn\u00e4rer grundat den riksomfattande grafikf\u00f6reningen, som senare kom att bli <a href=\"https:\/\/www.taidegraafikot.fi\/pa-svenska\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Finlands Konstgrafiker rf<\/a>.<\/p>\n<p><em>F\u00f6reningen f\u00f6r Grafisk Konst i \u00c5bo<\/em> var den f\u00f6rsta lokala grafikf\u00f6reningen i Finland. Grafik gjordes n\u00e4stan enbart i Helsingfors och \u00c5bo p\u00e5 den tiden. Under den f\u00f6rsta tiden pr\u00e4glades verksamheten av en livlig utst\u00e4llningsverksamhet, b\u00e5de i Finland och utomlands, samt ett brett samarbete med Finlands Grafiska Konstn\u00e4rer. Till f\u00f6reningen h\u00f6rde fr\u00e5n b\u00f6rjan b\u00e5de aktiva medlemskonstn\u00e4rer samt passiva st\u00f6dmedlemmar. \u00c5ret d\u00e5 f\u00f6reningen bildades, registrerades 224 medlemmar. De flesta var st\u00f6dmedlemmar, p\u00e5 grund av att i \u00c5bo fanns p\u00e5 1930-talet bara 20-30 grafiska konstn\u00e4rer. Bland medlemmarna i f\u00f6reningen ambulerade grafikportf\u00f6ljer, d\u00e4rifr\u00e5n man \u00e5rligen lottade ut grafikblad till st\u00f6dmedlemmarna. P\u00e5 samma g\u00e5ng fungerade portf\u00f6ljerna som sm\u00e5 utst\u00e4llningar, genom vilka medlemmarna kunde bekanta sig med en \u00e4nnu r\u00e4tt ok\u00e4nd konstgren.<\/p>\n<h4>TIDIGA \u00c5BOL\u00c4NDSKA GRAFIKER<\/h4>\n<p>Till f\u00f6rsta ordf\u00f6rande valdes Teodor Schalin och till vice ordf\u00f6rande Lars-Ivar Ringbom. \u00c5r 1940 valdes Viljo Lehmussaari till ordf\u00f6rande och han fortsatte \u00e4nda till 1962. Lehmussaari blev bekant med grafik f\u00f6rsta g\u00e5ngen i \u00c5bo Konstf\u00f6renings Ritskola p\u00e5 Schalins nyb\u00f6rjarkurs. I slutet p\u00e5 1920-talet kunde Lehmussaari studera i England med hj\u00e4lp av Konstf\u00f6reningens stipendie. 1930 p\u00e5b\u00f6rjade han kontinuerlig undervisning i Konstf\u00f6reningens Ritskola. Som grafikl\u00e4rare efter Lehmussaari f\u00f6ljde Harry Henriksson, som svarade f\u00f6r undervisningen 1933-53.<\/p>\n<p>P\u00e5b\u00f6rjandet av undervisning i grafik hade stor betydelse f\u00f6r grafikens popularitet i 1930-talets \u00c5bo. Grafikens utveckling st\u00f6ddes \u00e4ven av stadens starka konsttradition. \u00c5bo Konstf\u00f6rening och dess konstmuseum underst\u00f6dde grafiken starkt.<\/p>\n<h4>&#8221;INGET NYTT P\u00c5 DEN GRAFISKA FRONTEN&#8221;<\/h4>\n<p>Under krigs\u00e5ren avtog den livliga utst\u00e4llningsverksamheten. Efter kriget f\u00f6rsv\u00e5rades arbetet p\u00e5 grund av materialbrist \u00e4nda till slutet av 1940-talet. F\u00f6reningens utst\u00e4llningsverksamhet som b\u00f6rjat s\u00e5 livligt, centrerades till \u00c5bo. Alla utst\u00e4llningar h\u00f6lls i \u00c5bo konstmuseum.<\/p>\n<p>\u00c5r 1954 valdes Erik Berg till sekreterare efter Ester Borg som sk\u00f6tt uppgiften i 20 \u00e5r. I ritskolan f\u00f6ljdes l\u00e4raren Harry Henriksson av f\u00f6reningens l\u00e5ngtida intendent och styrelsemedlem Alku Avanto, som svarade f\u00f6r utbildningen 1954-66.<\/p>\n<h4>GRUNDANDET AV EN EGEN GRAFIKVERKSTAD<\/h4>\n<p>F\u00f6r m\u00e5nga grafiker blev situationen sv\u00e5r d\u00e5 \u00c5bo Konstn\u00e4rsgille 1965 avslutade underh\u00e5llet av sitt arbetsrum, pga ekonomiska bekymmer. Passande arbetsutrymmen till att g\u00f6ra grafisk konst fanns inte, och de som avslutade sina studier i Ritskolan blev utan m\u00f6jlighet att forts\u00e4tta g\u00f6ra grafisk konst i staden. F\u00f6reningen f\u00f6r Grafisk Konst i \u00c5bo fick id\u00e9n att grunda en grafikverkstad.<\/p>\n<p>Med h\u00e4nsyn till f\u00f6reningens ekonomi, samt utrymmenas h\u00f6ga hyror, besl\u00f6t man sig f\u00f6r att anh\u00e5lla om en hyresl\u00e4genhet fr\u00e5n \u00c5bo Stad. D\u00e5 svaret dr\u00f6jde, hyrde f\u00f6reningen ett arbetsrum p\u00e5 Kuppisgatan h\u00f6sten 1966. Till arbetsrummet donerades en stentryckspress och stenar av \u00c5bo Stentryckeri. En metallgrafik press best\u00e4lldes fr\u00e5n Tammerfors.<\/p>\n<p>Arbetsrummet flyttade till nya utrymmen 1967, d\u00e5 staden hyrde ut en l\u00e4genhet till f\u00f6reningen p\u00e5 Lasarettsgatan 2. Utrymmena renoverades med hj\u00e4lp av frivilliga. I utrymmet p\u00e5 45 m\u00b2 arbetade man till \u00e5r 1978.<\/p>\n<h4>\u00c5r 1967<\/h4>\n<p>F\u00f6reningen fick nytt namn i samband med att reglerna \u00e4ndrades, \u00c5bo Konstgrafiker rf. Nya regler och eget arbetsrum gjorde ut\u00f6vandet av grafisk konst \u00e4n mer professionellt. Utst\u00e4llningar i utlandet \u00e5terupplivades. F\u00f6reningens ordf\u00f6randeskap \u00f6vertogs av Reijo Koskela.<\/p>\n<p>De nya teknikerna serigrafi och litografi tog \u00f6ver branschen. Konstutst\u00e4llningarna blev fler, d\u00e5 nya mus\u00e9er och gallerior grundades. Utst\u00e4llnings verksamheten bredde \u00e4ven ut sig till bibliotek, kommunalg\u00e5rdar och skolor.<\/p>\n<h4>\u00c5r 1971<\/h4>\n<p>I f\u00f6reningen togs ett nytt st\u00f6dmedlemssystem i bruk. Det nya systemet innebar att st\u00f6dmedlemmarna varje \u00e5r, mot betalning av medlemsavgiften, erh\u00f6ll ett grafikblad. Idag finns 120 st\u00f6dmedlemmar.<\/p>\n<h4>\u00c5r 1978<\/h4>\n<p>F\u00f6reningens arbetsrum flyttade till fd \u00c5bo Stentryckeris hus p\u00e5 Slottsgatan 31. Hannu H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen och Aki Koivisto hade hand om utrymmena. Som ordf\u00f6rande b\u00f6rjade \u00e5r 1971 Juhani Vikainen, och efter honom Jouni Boucht \u00e5r 1973. \u00c5ren 1977-82 var Vikainen igen ordf\u00f6rande.<\/p>\n<p>F\u00f6reningens medlemsantal v\u00e4xte sakta och \u00e5r 1981 fanns \u00f6ver 60 konstn\u00e4rsmedlemmar.\u00a0 Som ordf\u00f6randen har efter Juhani Vikainen varit bl.a. Veikko Lehtovaara, Hannu H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen, Tanja Ubaleht och Jouni Boucht. \u00c5r 1983 fick f\u00f6reningen \u00c5bo- och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4ns konstpris som erk\u00e4nnande f\u00f6r sin aktivitet f\u00f6r den grafiska konsten.<\/p>\n<h4>Galleria Joella<\/h4>\n<p>En betydande f\u00f6r\u00e4ndring i verksamheten var grundandet av en egen galleria \u00e5r 1986. Man hade l\u00e4nge dr\u00f6mt om ett eget utrymme f\u00f6r utst\u00e4llningar. N\u00e4r Arte rf:s utrymme p\u00e5 V\u00e4stra strandgatan vid \u00e5stranden blev ledigt, hyrdes utrymmet f\u00f6r en galleria. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r verksamheten var att erbjuda f\u00f6reningens medlemmar en m\u00f6jlighet till att ordna utst\u00e4llningar f\u00f6rm\u00e5nligt.<\/p>\n<p>Man m\u00e4rkte snabbt att gallerian beh\u00f6vdes och den expanderades 1992. Nu fick man utrymme \u00e4ven f\u00f6r best\u00e4ndig f\u00f6rs\u00e4ljning av medlemmarnas grafik. I Galleria Joella ordnas 13 utst\u00e4llningar per \u00e5r. Gallerian fungerar som en ideell sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande f\u00f6rening.","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>GRUNDANDET AV F\u00d6RENINGEN F\u00d6R GRAFISK KONST I \u00c5BO I december 1932 ordnades den f\u00f6rsta utst\u00e4llningen av grafisk konst i \u00c5bo av en grupp p\u00e5 sju konstn\u00e4rer, &#8221;Grafica&#8221;. Utst\u00e4llningen ordnades i &#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":167,"menu_order":22,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-170","page","type-page","status-publish","hentry","no-post-thumbnail"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/170","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=170"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/170\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3770,"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/170\/revisions\/3770"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/167"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/turun-taidegraafikot.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=170"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}